Jag har varit en sån virrpanna hela denhär veckan, det är så otroligt enerverande. Idag och i tisdags kom jag FÖR TIDIGT till skolan, båda dagarna hade jag lektion till 16:30 så ofrivilligt inställd sovmorgon var kanske inte det jag längtat efter..

Jag känner mig så vilsen, så liten och vilsen. Helt plöstligt har hela estetklassen blivit antidroger också. Det gör mig lite kunfunderad, eftersom i början av 1an så var det iaf minst 5 av 30 som sysslade med någon slags drog. (Well, att halva klassen är alkolister och att ett par röker cigg varje rast räknar jag inte till "någon slags drog"). Och ja, jag är jätteinförstådd med att droger är dåligt, absolut, och jag förstår människor som "verkligen inte kan förstå hur folk kan ta droger". Och eftersom det här skulle bli en blogg i ärlighetens namn så, Ja, det har funnits ett par tillfällen av droger i mitt liv också. (Den som är oskyldig kan kasta första stenen osv...)

Så mitt issue är alltså, tanken var (och är väl fortfarande) att det tänkte inhandlas lite äventyr i helgen och en kompis i skolan ville gärna ha en del av kakan. Jag erkänner att det var kanske en smula osmidigt av mig att prata med personen i fråga omgiven av mina vänner. För helt plöstligt börjar alla lacka, inklusive personer som varit drogliberala tidigare...

Men, ursäkta mig för att jag väljer att lägga mina pengar på något annat än alkohol?
Jag trodde att saker och ting var rätt lugnt men tydligen inte, kändes som om det jag precis sagt gjort mig jämnlik en mördare eller något liknande. Gud, jag är bara en vilsen ungdom som inte pallar bli bakis, varför ska allting hela tiden bli en sån big deal?

Känns som om alla planer man gör bara förstörs. Allting blir bara konstigare och konstigare för varje dag, jag hänger inte med. Jag som såg fram emot helgen vill mest bara gå och gräva ner mig under jorden ett tag.

(Sen vill jag bara rikta ett tack till Helena, du vet vad det gäller.<3)

Kaptenen Jeremiah Dixon är ute och seglar på de sju haven
så mina vänner, ni får klara er bäst ni kan.

/J.